Supermåne
I natt skulle ett speciellt himlafenomen visa sig i form av en blodröd supermåne. Nästa gång det händer blir 2033, så i natt var enda chansen för mig/oss att se den solbelysta månen. Jag insåg att jag nog inte skulle bli lyckligare av att ha sett månen röd, så jag gjorde som vanligt.
00.30 släckte jag lampan och somnade bums.
Sedan sover jag tills Owe ropar - "upp och hoppa" och jag gör som han säger, även om jag inte "hoppar" ur sängen. Ibland blir jag besviken, eftersom jag blir störd mitt i en dröm. Det känns inget vidare att inte få veta slutet även om jag mestadels inte drömmer ljuva drömmar.
Vi åt frukost till morgonTV som vi gör varje dag och där kom den röda månen i flera upplagor - och det lär nog inte vara sista gången den visas i media. Så jag kan vara nöjd!
Morgonpromenaden med Clinton blev skön i sol och blå himmel med bara små vita molntussar. Asparna utanför balkongen rasslar i blåsten!
Jag är orolig för Clinton - han har gått upp i vikt och han är så törstig och kissar så mycket. Diabetes eller Cushings?
Måste kontakta veterinären . . . Röda flugsvampar går lika bra som en röd måne.